Translate

torsdag 27 juni 2013

Sweet dreams!

Snart dags för meditation, ska prova en annan position, och sen ska det sovas! Imorgon träffar jag mindfulness-instruktören, spännande!

söndag 23 juni 2013

Meditera

Jag har provat att meditera 15 minuter varje kväll i ca 3 veckor nu, och jag har lagt till 10 minuter på morgonen också. Vad jag hört så ska det vara särskilt nyttigt att meditera just på morgonen och det låter ju rätt vettigt, att kunna ta med mig lugnet jag får in i dagen. För lugn det blir jag och om jag ska göra en kort utvärdering av den perioden jag mediterat så är det just lugn jag känner mig. På sikt så tror jag att jag kommer få ut ännu mer ur det. Nu i veckan ska jag träffa en som är utbildad mindfulness-instruktör för att få en introduktion. När jag var i Danmark var jag på ett Buddistkollektiv/center och provade meditera med dom. Det är intressant att testa olika och kanske hittar jag något som känns bra för mig.
Vilken kontrast det är, meditation och heroinmissbruk. Ibland kommer känslan verkligen över mig, känslan av hur otroligt skönt det är att det aktiva missbruket ligger bakom mig. Ändå kan jag känna mig väldigt ledsen och uppgiven för vart jag är i livet, jag kan till och med känna mig besviken på mig själv. Samtidigt vet jag också att jag tagit mig en bra bit framåt, livet är faktiskt så mycket bättre nu.

fredag 21 juni 2013

Midsommar

Då var det dags för midsommar. Ikväll ska jag själv bara ta det lugnt och imorgon blir det firande med nära och kära. Det blir en nykter midsommar för min del :)
Önskar alla en trevlig midsommar/helg!

tisdag 18 juni 2013

Budget 2

Jag har precis gjort min andra riktigt ordentliga budget i livet. Det är inte speciellt kul kanske, men nödvändigt för mig. Även om jag inte har mer att spendera så blir det ändå som att jag tar mer kontroll över hur mycket som får gå till olika kategorier. Förresten när jag tänker efter så har jag ju faktiskt i stort sett hela min inkomst mer än förut, med tanke på att jag använde det mesta av dom till droger då. Sen om jag tänker efter ytterligare en gång så har jag ju 2480 kronor mer denna månaden, eftersom jag fick den summan ur en fond. Jag hade först tänkt använda dom till skolans första terminsavgifter, men jag har gjort en del ändringar. Jag tänker bland annat använda cirka 1000 kronor för att kastrera katten, det skulle gjorts för ett bra tag sedan. Sen har jag faktiskt spenderat lite på en ny rakgel och nya rakblad. Det förra skummet gjorde mest troligen huden torr och bladen jag hade kvar var använt mer än en månad. Dom kostar cirka 130 kronor för 5 blad och gelen cirka 40. Inga stora summor men med den ekonomin jag generellt har finns det dåligt utrymme för sånt. Många bäckar små. Det får ofta bli de billigaste sakerna, ibland dock med sämre kvalitet. Annars så har jag köpt lite annat som jag ansett mig behöva men inte kunna köpa innan, men jag har också en del kvar.
Hm. Det känns som vuxenpoäng detta!

fredag 14 juni 2013

Semester

Jag kom hem idag efter en liten semester på 4 dagar i Danmark. Det var riktigt trevligt och jag fick till och med doppat mig i havet. Har inte badat i havet på många många år, förvisso var det kallt men ändå.
En trevlig överraskning väntade hemma, jag har blivit beviljad 2480 kronor från en stiftelse som ska gå till låsårsavgifterna för 1 termin. Allt löser sig!

lördag 8 juni 2013

Gullbranna 2013

Jag var spänd och förväntansfull, jag var glad och smålycklig. Tårar stack innanför ögonen påväg tidigt i morse av glädje. När jag väl var framme på konventet blev det jobbigare än jag trott. Registreringen var väl inte så farlig i och för sig och jag drog en lapp med uppmaningar ur en skål. På lappen stod att jag skulle fråga om min hjälp behövdes i caféet. Glöm det! Noway! tänkte jag. Lite senare började jag uppleva det hela jobbigt, med alla dessa människor, varav jag bara kände ett fåtal. Hur skulle jag göra, vad skulle jag säga, och till vem. Efter ett tag gick jag på ett "maratonmöte" och efter ett tag delade jag kort om det, att jag upplever det som att jag låser mig i folksamlingar. Efteråt gick jag själv iväg en stund och satt ensam på en bänk och bara fanns. Jag tänkte inte så mycket utan bara var. Sen gick jag tillbaka till sällskapet jag var där i, och tack för det, att jag ändå hade sällskap. Rätt som det var fick jag frågan att göra service, att stå i caféet och hjälpa till. Det som jag tänkte om lappen jag drog när jag kom dit att "Aldrig, Noway" men jag sa ja, om en i sällskapet (som frågade) följde med. Och det gick ju faktiskt skitbra. Trots min dåliga huvudräkning och anstormningen av "kunder". Efter det kändes det mycket bättre. Jag bör försöka att bara "Just do it", inte tänka efter så mycket. Jag försöker också tänka att jag är en person som just nu inte tar så mycket plats, jag är inte den som gärna står i centrum, främst behöver jag tänka och känna att det är helt okej med.
Nu är jag hemma igen och tycker att det blev faktiskt kul, även om det kändes jobbigt i början så blev det bra och jag trivdes mer efter nån timme. Sinnesrobönen (som blev det sista för mig) med kanske 60-70 personer i ring var riktigt häftigt, och jag var fan en av dom! :)

fredag 7 juni 2013

Konvent

Yes, imorgon är det dags. Det är faktiskt det första, men imorgon ska jag på ett NA konvent i Halmstad. Det känns riktigt spännande :) Berättar om det imorgon!

måndag 3 juni 2013

Medicineringen

Härom dagen skrev jag klart steg 3 och idag träffade jag min sponsor för att gå igenom det. Men vi diskuterade också medicinen jag har. Jag har hela tiden sagt att jag inte upplever att den påverkar mig, men jag har sista tiden upplevt att den faktiskt gör det. Dels så känner jag mig mycket och ofta trött, vilket kan vara av naturliga orsaker också, dels så har jag väldigt torr hy som precis som tröttheten är en vanlig biverkning. Men främst så upplever jag det som att mina känslor inte är lika djupa som dom egentligen är. Att jag saknar en del nyanser av känslorna. Det är som att medicinen klipper av topparna eller bottnarna. Jag kan inte säga 100% att det är så för jag är ibland ledsen och jag är ofta glad, men bara att jag misstänker att jag inte känner känslorna fullt ut får mig att vilja göra något åt det. Jag tänker att jag borde känna mer och annat också. Samtidigt har jag i stort sett hela livet tryckt undan känslor och aldrig lärt mig att tyda eller hantera dom.
Jag tänker inte vara impulsiv och sluta tvärt (utan nedtrappning) eller nu direkt. Jag har däremot, med mottagningen med i beslutet, sänkt dosen två gånger och av "bara" det upplever jag att jag känner mer. Men jag behöver prata mer om beslutet att gå vidare utan medicinering med både de på mottagningen och min handläggare på socialförvaltningen. Jag behöver låta det gå tid för att känslan i det ska komma ifatt tankarna. Jag behöver också veta mer fakta om vad som gäller. Jag vet exempelvis att det finns retentionsrätt i 1 år, vilket betyder att man får börja medicineringen igen utan kö och utredningar. Kön och utredningarna tog i mitt fall cirka 2 år, generellt ligger den tiden alltid minst på 1 år. Men sen handlar det också om mitt boende som är indirekt kopplat till medicineringen, genom vårdplanering och handlingsplan. Även en eventuell skuldsanering är inblandad såsätt att jag behöver verifierad drogfrihet, men jag tänker att det borde gå att lämna drogtester även efter fast kanske på ett annat ställe. Som sagt är det en del att ta reda på och tänka (och försöka känna) igenom.