Bättre att vara hetero?

Kände mig så ensam igår kväll. Tittade lite på körslaget och kände mig helt blödig. Jag är inte desperat efter någon, men jag tror väl inte människan är gjort för att leva ensam. Jag behöver också kärlek.
Det är också i de känslorna som tankar på alkoholen har en förmåga att dyka upp. Inte som i att dränka ensamheten, utan mer som i att det skulle generera sällskap. Att alla andra dricker, att det är lättare att träffa någon på krogen eller nån klubb. Igår kväll var också en sån stund där jag önska att jag inte är homosexuell. Jag inbillar mig att det skulle vara mycket lättare att träffa nån då. Gayvärlden är så ytlig dessutom. Jag tänker att det skulle vara f-n så mycket lättare att nån gång kunna bli en pappa. Det är så klart inte omöjligt nu heller, men jag är precis i början på min liv. Jag håller ju på att ordna upp och bygga ett liv nu när jag är 35+.
Ja, det känns lite stressigt, och ensamt ända in i själen (!) men nej, jag vill inte vara hetero, men ibland vill jag inte vara gay heller.. lite jobbigt sits.