Allt löser sig slutligen

"Tung" morgon (söndags)
Ja återigen hade jag bestämt träff med en som jag chattat med i säkert ett år. Vi har bestämt att träffas en gång tidigare men då ställde jag också in. Denna gången skrev jag i ett sms att "jag är ledsen, något är fel med mig" och "det är för tidigt för mig att träffa någon". Att det är något fel på mig förstår jag ju i efterhand, som syskonet också påpekade, att det inte stämmer. Jag är osäker och rädd, jag är inte van att umgås med människor nyktert, än mindre en dejt. Det kommer bli bättre och lättare med tiden. Jag ska försöka att inte "slå på" mig själv så mycket.

Jobbigt möte - konflikt
Jag tänker inte återge vad som exakt sades för det vore helt fel, möten är anonyma. Däremot kan jag skriva vad jag själv sagt, om jag vill. Men jag skriver så här, jag dela med mig om något jag ibland tycker är jobbigt för det påminner om och ibland ger sug efter främst heroin. Det kan säkert tyckas konstigt att jag kan få sug efter något som jag samtidigt hatar så mycket. Egentligen handlar det nog mer om sug efter en tillfällig flykt från känslor. Min delning blev bemött efter mötet, togs inte emot väl och en konflikt uppstod. Men jag menade inget personligt utan talade till alla och inte minst även mig själv.
Det kändes inte bra efteråt, jag kanske inte skulle sagt vad jag sa, men jag ska inte "spinna" vidare på det.

Prövande tålamod - beslutet
Hela förra veckan har jag väntat på beslut om ifall jag få gå kvar på skolan. Tydligen ska denna kursen jag går, en studiemotiverande och förberedande folkhögskolekurs, gå via arbetsförmedlingen eftersom den medför en kostnad som dom i så fall står för. Som jag tidigare har skrivit fick jag beskedet av biträdande rektorn att så inte var fallet. Det var därför jag vågade avsluta kontakten med jobbcoachen och tacka nej till praktikplatsen jag slutligen blev erbjuden. Jag avslutande också samarbetet mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen, själva rehabiliteringsplanen, den behövdes ju inte då. Men om jag tror rätt så är det ett sånt samarbete som måste göras igen, där kursen på skolan är själva rehabiliteringsåtgärden. Men det är inte säkert att det blir godkänt, speciellt med tanke på att jag avslutade det förra. Handläggaren sa när jag talade med henne att dom inte var så "pigga på den kostnaden". Jag undrar vad som är dyrast, att vara hos en jobbcoach eller gå en studieförberedande kurs. Ett annat mycket välmotiverade argument är vad det ger, och då vill i alla fall jag påstå att kursen ger mer med tanke på att jag vill studera till hösten och dessutom får förtur till det då.
Jag får tillämpa tillit och "lägga över". Allt löser sig slutligen.