Translate

lördag 8 december 2012

En jobbig stund


Lördagen har varit okej, en stund på kvällen var dock jobbig.
Dagen började med en sen frukost och sen tog jag bussen till gymmet. Brände 906 kalorier. Efter gymmet var jag inom Citygross och köpte bl.a kattmynta. Väl hemma så gav jag katten lite och hon blev helt galen. Kul att se henne leka och mår bra. Ett tag tyckte jag hon mest kröp under täcket/en filt och sov hela dagarna, så jag har fixat en massa leksaker för att aktivera henne. Samtidigt är ju inne-katter ett djur som kan sova väldigt mycket per dygn.
Sen lagade jag mat. Även idag en enkel rätt: stekt blodkorv, lingon och rårivna morötter. Gott! Efter maten tittade jag på Så mycket bättre. Till det drack jag varm choklad och åt fruktsallad. Också gott!

Angående den jobbiga stunden ikväll;
Har under en tid tänkt mycket på ena syskonet. Hen hade ju uttryckt att hen kände sig utanför. Så jag tog tag i saken och skrev till hen på facebook. Kanske fegt att skriva, men så gjorde jag.
Jag skrev varför jag inte längre hälsar på. Pga allt festande där.
Var och varannan dag har det kommit bilder på facebook med hen och hen's ena barn, festande ihop. Jag skrev jag inte tycker det känns sunt. Att jag inte skulle vilja festa med min pappa som varit alkoholist och sen lägga ut bilder på det. Jag skrev att jag är rädd att gå dit för att jag inte vill hamn i en situation med en massa alkohol och ibland andra missbrukare där. Att jag inte vill riskera min drogfrihet.
Jag hoppas hen kunde ta till sig vad jag skrev, och att jag faktiskt inte ville något ont. Jag skrev också att jag är väldigt ledsen att jag själv många gånger varit där påverkad av diverse droger. Inför både hen och hen's barn. Jag borde kanske utvecklat och förklarat att jag faktiskt har förändrats, och att jag känner att jag inte riktigt vet hur vi ska umgås längre, eftersom det mest varit med alkohol och andra droger. Såsätt så känner vi inte varann så bra längre.
Jag fick inget svar på brevet..

Missbruk förstör verkligen så fruktansvärt mycket.
Mina minne från det livet plågar mig ofta. Dagligen. Jag hoppas jag på något sätt kan "betala tillbaka" nångång. På sätt och vis gör jag det nu också genom att ha, och fortsätta, förändras.
Det är dock inte lätt att förlåta sig själv.

Godnatt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar