15 år

Jag är hemma hos ena syskonet och hens sambo. Vi tittar på en film som heter ”Safe”, fast den känns lite rörig.

Mitt mående idag har varit sådär. Haft mycket tankar som snurrat runt och runt. Funderat på vad jag gör, om det är rätt och om jag kommer klara av det. Att skapa mig ett bra, nyktert och drogfritt liv. Ibland känns ju dom mest vardagliga sakerna riktigt jobbiga. Små saker blir gärna stora. Som beroende blir den första känslan ofta att vilja fly när något upplevs som jobbigt. Med fly menar jag att fly känslan genom droger

Tidigare i kväll var jag på ett na-möte. Jag hade en väldigt speciell anledning att gå just idag. Mitt ena syskon, som jag är hos nu, firar hela 15 år som nykter och drogfri. Helt ofattbar lång tid mot mina snart 10 månader. Jag satt där och hörde hur de andra delade om hur de ser upp till hen. Det var rätt många personer där och jag kände mig riktigt nervös. Men så tog jag ordet och började med att säga just det, att jag var nervös. Jag berättade kort om hur jag kännt mig tidigare idag. Jag gratulerade mitt syskon, berätta att jag älskar hen och att det får mig att vilja fortsätta leva som drogfri när jag ser hur hen har lyckats med livet. Det var väldigt känslosamt och oerhört svårt att inte låta tårarna komma.

Ibland, som tidigare idag, när jag känner att jag inte orkar mer så ska jag försöka påminna mig om vinsten med att fortsätta vara drogfri.

Livet kommer bli bättre, så länge jag fortsätter vara nykter och drogfri.