Translate

torsdag 31 januari 2013

Vinterjackan

"Denna gången åker jag inte till stan med hål i armvecken, jag åker inte dit i ett rus, jag åker inte dit med avsikt att få ett rus, denna gången åker jag inte till stan för någon som helst drog, utan denna gången åker jag in till stan för att fortsätta utvecklas i livet"
Dom meningarna tänkte när jag satt på bussen, och det är ju så sant. Anledningen att jag började minnas alla "drogresor" med just den bussturen var jackan jag hade på mig. En vinterjacka som jag inte använt sen jag missbrukade. Samma jacka som jag fick när jag höll till på härbärget. Ett snällt företag skänkte ett par kartonger med jackor till härbärget och jag var en av dom som fick en för att hålla värmen när det inte var öppet där. Jag hoppas och tror att jag var väldigt tacksam för jackan då, idag känner jag en väldig tacksamhet mot företaget som skänkte dom. Jag tänker att om vi alla hjälpte varandra skulle mindre människor behöva lida. Tänk så mycket bara en jacka kan göra, ett par ragg-sockar eller ett par kängor. Alla kan göra något.
Höll på att glöma.. på Tisdag börjar jag på jobb-coachstället. Mötet idag kändes riktigt bra. Jag är dock för trött för att dra allt nu.

5 kommentarer:

  1. Vad härligt att livet tagit en sådan vändning. Eller....det är ju du som stått för den vändningen. Starkt!

    SvaraRadera
  2. Ja, tänk om alla tänkte på hur lite som kan göra så mycket. Som med din jacka menar jag.
    Min syster har en arbetskamrat som samlar in julklappar varje år och åker till storstaden med och delar ut bland de hemlösa. Det behöver inte vara något speciellt i utan det viktiga är att det är en julklapp som man har lagt lite kärlek i genom att slå in den och göra den fin. Det kan vara jackor som man inte använder eller tandborste, tvål eller vad som helst, gärna något som är bra att ha. Så åker han dit på julafton och delar ut klappar. Jag tycker att det är gulligt och omtänksamt att tänka de som inte har det så lätt för ofta är det ju som tuffast när det är helger och så.
    När man har det bra, och alltid har haft det bra, är det lätt att glömma bort att inte alla har det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant så. Vad fint av henne.
      Bloggor hon? Jag var inne på en blogg där jag läste om hur en kvinna delade ut julklappar till hemlösa i Stockholm. Fast hon verkade i och för sig samla in och dela ut mycket under hela året. Men oavsett man hjälper en gång om året eller hela så är det jättefint. Storhelgerna är nog värst dock, det är då känslorna verkligen trycker på. Man önskar man kunde fira med familj/vänner, man skäms över sin situation osv.

      Radera
  3. Nej, HAN bloggar inte, vad jag vet ;)

    SvaraRadera