Jag blir tårögd

Haft en bra dag. Också denna har varit nykter och drogfri. En förutsättning för att den ska kunna bli bra faktiskt, i alla fall för mig.
I morse, när jag väl orkade ta mig upp strax efter 08, satte jag mig vid datorn och klickade upp några hemsidor och deras telefonnummer. Det var olika företag som jobbar tillsammans med Arbetsförmedlingen. Dom hjälper till med arbetsträning bland annat. Jag letade upp dessa och läste igenom deras hemsidor för några dagar sen. En del kändes mindre seriösa faktiskt, men det fanns också några som skulle kunna vara bra för mig.
Ett av dom ringde jag och fick bestämt ett möte till nu på Fredag. Riktigt spännande, och som vanligt lite nervöst.
Jag har varit en kort stund på ett sånt här ställe för ett antal år sedan. Det började med att jag var och handlade droger, innan det första inledande mötet där, och tack vare det började jag bli försenad. Jag tyckte då att det var riktigt smart att injecera ungefär ett gram amfetamin på en toalett påvägen dit. Då skulle jag bli pigg och både hinna dit i tid och vara allert under mötet. Jovisst! Under tiden jag småsprang dit ringde jag och meddelade att jag skulle bli lite sen, så dom inte skulle undra. Sånt kan hända sa dom när jag kom. Men det måste ju varit väldigt tydligt att något inte stod rätt till med mig, fast dom kanske tog det för att jag stressat dit. Jag fick ju börja ett par dagar senare. Jag lät sen bli att ta några droger under de första 3 dagarna jag var där. Fast såhär i efterhand förstår jag ju att kroppen ändå var fullproppad med droger och det minns tar dom dagarna att gå ur.  Så det gick inte alls bra. Jag uppfattade stället som ett vuxendagis och när tog initiativ till att göra de saker som var avtalat blev jag ombädd att inventera en första-hjälpen-låda. Jag kände mig kränkt och det hjälpte mig att ta beslutet att hoppa av och fortsätta missbruka. För i missbruket kände jag mig trygg, i det visste jag vem jag var och vad jag skulle göra.
Men nu inför fredag är det helt andra förutsättningar. Jag har lagt missbruket bakom mig och har viljan om att fortsätta utvecklas. Om jag ger mig själv och andra saker och ting tid kommer det bli bra.
Jag känner hopp och det är en riktigt skön känsla. Så skön att jag blir tårögd.